Mitt liv och jag

Problemet med mej när jag pluggar är att jag läser mej till allt. Jag provar itne uträkningarna. Och de kommer jag på i slutet av kursen, typ två veckor innan tentan. Detta är tredje gången det slår in. Jag tänker alltid att jag hinner med det sen, men när sen inträffar, då är det två veckor kvar till tentan. Precis som nu. Jag tror inte jag vågar prova på uträkningarna. Jag är rädd för att göra fel. Och jag hatar att göra fel. Samtidigt som jag hatar tentaångest. Och plugg överhuvudaget innan tentor. Jag  gillar inte att råplugga.. Men jag får väl skylla mej själv... Vad hände med självdiciplinen? Det är väl därför jag sitter och pluggar nu. Det är 10 dagar till Organisationstentan och 16 dagar till Företagsanaystentan. Jippii! Not... Imorron är det seminarium och redivisning i tre timmar. Sen grupparbete resten av dagen. Och sen bakning på kvällen. Och sen upp igen på onsdag på SISTA lektionerna. Och sen är det kalas för J! Så det blir inte mcket plugg närmaste dagarna. Borde verkligen gå och sova nu. Är helt slu och trött i huvudet men jag måste få detta gjort.... Tvångstankar sätter in...

Suck...


Himlen är full av stjärnor. Tänk om varje stjärna var en människa. Finns det lika många stjärnor som människor? Himlen är oändlig om man kollar på den. Finns det någon ände på universum? I vårt universum? Tänk om vi kunde styra vår egen värld dit vi vill... Men om alla skulle göra det så sklle det bli kaos tror jag. Vad knäppt allt skulle vara.

Ett gott ord på väg.
" Lyckan är inte att nå sitt mål, lyckan är att vara på väg."
- Ingvar Kamprad


Känslan att man har nästan lckats med sitt mål är en speciell känsla. Känslan att klara det man aldrig trodde man skulle klara. Känslan att vara påväg till en efterlängtad resa. Att sitt apå flyget till målet, det är nästan bättre än känslan att komma fram. Då är det en helt annan känsla som kommer.


Kanske bäst att sova nu?