Mitt liv och jag

Att vuxna ska vara mogna, det är en sak som alla barn lär sig. När barn uppför sig omoget, så kommer vuxna och säger skärp till dej och uppträd dig moget.
Men är verkligen alla vuxna så mogna som de påstår att de är? Bara genom att tänka att "Nej, jag ska inte ändra på mej, han/hon ska!" är för mig ett sätt att motbevisa det så kallade mogna beteendet. Om man vill vara en bra människa så ska man kunna kompromissa och ge med sig någon gång. Det får man tillbaka.
Tyvärr är det nog ganska vanligt att man är envis av sig och anser att det man själv tycker är det som är rätt, inget annat. Hur gammal är man i sitt sinne då?

Jag har märkt att dom som hela tiden säger sig och uttrycker sig vara mogna och hela tiden påpekar andra vara omogna är omogna själva. Bara genom att behöva hävda sig och nedvärdera andra. Ett moget beteende är inget man ska behöva berätta för andra att man har, det är något man kan se på personen direkt.

Däremot en person som kan bete sig barnsligt och samtidigt uppträda moget, behöver inte säga till någon att man är vuxen och mogen. Det behöver man inte, det märks på personens beteende, att när man leker barnslig att veta när det går överstyr och kan skärpa till sig när det gäller.
Jag säger inte att jag är omogen eller mogen, jag är nånting mittemellan. Mogen är jag då inte, men tillräckligt mogen för att fatta att när det är något som är fel så kollar man upp det, och att kunna kompromissa mellan flera olika alternativ.

Att leva på det sättet att "Jag är störst, bäst och vackrast, alla andra är under mig, det är jag som bestämmer" kommer man inte långt på. Tyvärr. Okej, man kanske får sig en bra karriär och blir en person folk respekterar och inte trampar på. Men hur många har inte den personen trampat på påvägen dit? Och hur många bra relationer har man då? För mig känns det som att den personen blir ensam med ingen riktigt nära kompis om man ska hålla på och trycka ner alla. Man vinner makt men förlorar personliga relationer. Hur kul är ett sånt liv?


Man hör så mycket och upplever mogenhet och omogenhet. Varför ska man inte kunna leva efter den gyllene regeln "Behandla andra som du själv vill bli behandlad"

Det finns så många som tror att de är förmer än andra. Men i grund och botten är vi alla likadana, gjort av samma kött och blod. Det finns ingen hiearki och ingen som är bättre än någon annan. 

Jag känner att jag har gjort bort mig... Hujja! Var i Ume i helgen och hälsade på i helgen (var riktigt kul! :) och när vi gick på stan så kom de nå killar från gokväll å fråga om vi ville va me. Jovisst säger vi. Så handlar det om krograggning.
Har vi varit utsatta för det?
Jag: Jo, jag träffade min nuvarande pojkvän på krogen (med ett stort jävla flin)
Han: Jaså, vem var det som ragga upp vem?
jag: Öh... Det kommer jag inte riktigt ihåg...

Summa: Jag framställs som ett fyllo på krogen som verkar gå hem med vemsomhelst och helt allmänt som ett pucko.

Sen resten av intervjun gick ju bra iallafall (om vi inte såg ut som två helt vilsna själar med rufsigt hår och regn på glasögonen, eller hur Elli?) Nåja. Vi får väl se vad de tar med ikväll...
Och så hoppas jag att ingen jag känner eller J:s familj (släkt...) ser det heller. Kan ju alltid hoppas att de inte känner igen mej och att dom skriver mitt namn fel eller något som gör att ingen vet vem jag är. Hoppas kan man ju alltid! 



Jaja. Helgen har varit skitkul för övrigt! Började med att åka lastibili med J ner till Ume (myyyysigt!) Och sen hitta ut till Ålidhem (vilket gick finfint) och sedan hem till Elli. Bara ta de lugnt å va me henne en helg är ju skitkul! Nog för att hon aldrig slutar prata ;) Sen fick ja se universitetet lite också, mycke större än Lule.... Och sjukhuset såg mysko ut med så många byggnader i en byggnad... Duktig arkitekt... Eller?

Bussresan hem gick bra, men en av bussvärdarna satte sej brevi mej och typ flirta me mej.. Huvva. Nej. Men sen satte han på Råttatuille så då hoppa ja bak ett steg så ja kunde se filmen, och han blev väl besviken (synd va?) så sen gick han efter ett tag. Huvvaligen! Nej tack, jag har min underbart söta pojkvän!


Idag skola igen och träning. Dags att börja ändra livsstil för jag vet inte hur mångande gången. Men de är nog bäst, och så är det ju vår snart!
Fika på stan ikväll. Med vem?  :)

Pussochkramvisespåstan